När vi är inne på området film, som är grundade på verkliga berättelser, så bör man absolut se Monster. Det är filmen om Aileen Wuornos, den prostituerade kvinnan som kom att avrättas för en rad mord hon begick under 90-talet. Huvudrollen spelas alldeles förträffligt av Clarice Theron som också belönades med diverse pris för sin insats. Theron som är en method actor gick inte att känna igen i sin roll som seriemörderska utan var mycket trovärdig i sin rollprestation. Som method actor förvandlas man även fysiskt för sin roll och genomgår en total förvandling för att uppnå likhet med sin rollfigur.

I filmen följer man Wuornos under tiden för de mord hon begår i slutet av sitt liv i frihet. Morden, som först äger rum som självförsvar, börjar ske på rutin eftersom hon lever på att råna sina offer. Hon gör det för att försörja sig själv och sin älskarinna som hon inlett ett lesbiskt förhållande med, ett förhållande som kom att vara Wuornos enda kärleksfulla relation i hennes tragiska liv; en relation som slutade i hennes livs största svek när älskarinnan på polisens inrådan angav Wuornos för att rädda sitt eget skinn.

Filmen speglar Aileen Wuornos sista tid i livet men vill man ha en bättre insyn i detta tragiska människoöde så ska man se den dokumentär som gjordes under hennes sista tid i livet; The Real Monster där man får en större insikt i Aileen Wuornos liv och faktiskt kan känna sympati för denna seriemörderska som säkerligen hade gått ett annat liv till mötes om förutsättningarna varit de rätta.

Filmerna lämpar sig väl som studiematerial för den som vill ha insyn i samhällets baksidor och livsförhållandena som skapat misären. Dokumentären ger också insyn i den lyckade människans hårda hjärta och brist på empati, den hårdhet som skapar misären och sedan skickar offren till death row.